Blogg

Detta är ett sådant inlägg som jag egentligen inte vill skriva men nu gör jag det ändå. Det är provocerande för många när man har cancer och ändå lever ett.. drägligt liv? Jag vet inte vad folk har för fördomar eller förväntningar när man berättar att man har cancer men det verkar lite tabu eller oacceptabelt att vara glad samtidigt? Varför?...

Djur är nog det finaste vi människor kan förgylla vår vardag med. Jag har alltid varit djurtokig. Lite lätt problematiskt då jag är pälsallergier för er som inte redan visste. Hål i huvudet tänker nog de flesta nu med tanke på att jag i skrivande stund har en häst, en hund och en katt. Det säger nog dock mer om...

Detta är historien om vad som hände när jag kombinerade min favorithobby (mat) med mitt älsklingsprogram (Excel). Precis i början av den här resan satt jag i diskussion med min läkare om sjukskrivning och om jag ens fick lov att arbeta som vanligt. Han tyckte inte att jag skulle arbeta utan se detta som en tid där jag skulle...

I tisdags fick jag mina allra sista cellgifter. Känner mig som Frodo, "It's over, It's done". Initial lättnad men inte att det riktigt är över, för man ska ju må skit i en dryg vecka först. Ungefär som Frodo när han väntar på Gandalf utanför Mordor. Samt när han kommer hem och inser att bara för ringen är förstörd...

Vilken riktig pangvecka till vecka! Jag erkänner, jag har fuskat en del - men satan vad roligt jag har haft det och jag ångrar ingenting! Mohaha! Denna veckan har jag både druckit öl, dammat av det röda läppstiftet och varit på middag. Samtliga vid tre olika tillfällen. Inget social life? Not anyyymoooore!

Walk of shame

09.10.2022

Denna veckan har jag tagit revansch! Med det menar jag att min stolthet kanske inte var på topp förra veckan när två jämnåriga snygga karlar från ambulansen var i mitt sovrum och utförde EKG när mitt sexappeal var ungefär i nivå med Britney Spears during meltdown.. Nej ni behöver inte oroa er, min revansch är ingenting likt hennes Instagram. Än...

Denna veckan har seriöst varit en berg och dal bana. Allt från att få cellgifter i klackar till att åka ambulans en fredag kväll på grund av cellgifter. Man kan inte påstå att jag har det tråkigt iallafall. Vi börjar från början.

Veckan slut. Började med att åka med Irma på ultraljud, 90 dagars kontroll. Fortfarande ett litet tickande hjärta, såg ut som en liten dinosaurie. Min magkänsla säger att där ligger en liten fux hingst där, som tänker bli nästan lika stor som Exo. Åh vad det är spännande. I maj/juni nästa år vet vi. Samt jag kommer vara förstörd av...

Biverkningar. Är inte det ett väldigt tråkigt ord? Finns det inga förmåner? Det kan ju inte bara vara rättigheter från den där Mr Hodgkins att casha in, vad hände med privilegium och nog måste han dela ut även sådana? Något ska jag väl ändå FÅ, han kan ju inte bara TA. Dags att skapa balans i den här ekvationen.