Jag har kommit på hur jag kan desarmera känslomässiga bomber och känna mig lycklig istället för att lida av ångest. Tacksamhet är livets allra bästa lyckopiller! Jag läste till och med igår att varje gång man tänker på något man uppskattar så aktiveras hjärnans lyckocenter. Så himla enkelt?! Tänker man på saker som man är tacksam för fylls vi...
Detta året tror jag går ut på att desarmera känslomässiga bomber som livet placerar ut. Denna delen av resan var jag inte riktigt beredd på. Jag kan vara glad och sedan ändå ha sådan sjuk underliggande ångest att jag panikgråter helt oprovocerat när jag är ensam. Under cellgiftsbehandlingarna mådde jag ironiskt nog som bäst mentalt och det har...
2024 började med flytt av båda hästar och mig själv. I ett tidigare inlägg skrev jag "vår framtid står inte skriven i sten oavsett hur mycket vi tror att det är så. Det du inte förändrar, det väljer du. Om man inte mår bra och är olycklig, hur ska det bli en förändring om man alltid gör som man...
Kan det vara så att man skapat olika versioner av sig själv, för att kunna överleva? Jag såg ett citat från en reel på instagram när jag slö-skrollade en dag. "Just because you carry it all so well doesn't mean it isn't heavy". Det allra jobbigaste för mig i en cancer sjukdom var och är mina anhöriga...
Precis när jag blivit sjuk upptäckte jag Christer Olsson. I podd avsnitt han medverkat i säger han att han svarar på alla mejl han får. När jag var som mest ledsen i somras provade jag att mejla. Jag fick svar redan nästa dag. Jag frågade Christer hur man skapade mening av meningslösa händelser. Hur hittar man acceptans och går...
Jag läste att en forskargrupp kom fram till att det kan vara mer skadligt att inte prata om en traumatisk händelse än att faktiskt vara med om den. När människor berättade om vad som hänt dem började de må bättre psykiskt, hade mindre behov av att gå till doktorn och uppvisade betydligt lägre nivåer av stresshormoner. James Pennebaker pratar...
Plot twists. Snacka om att livet haft några sådana den senaste tiden. Var ska jag börja? Vi börjar med det jag är oerhört trött på att prata om men som jag äntligen funnit acceptans kring. Håret. Det blir inga extensions. Frisörerna jag pratat med vill inte göra det förrän jag har cirka 30cm eget hår och då ser jag inte...
Detta är ett sådant inlägg jag själv hade velat läsa i diagnosskedet eller under behandlingarna. Jag hade velat läsa om någon som fortsatte framåt när alla runt omkring bara såg katastrofer och begränsningar. Detta är ett inlägg om vilja, det enda vi har total och ständig kontroll över - oavsett vad som händer.
2023-06-02 föddes Irmas föl. Jag var helt säker på att det skulle bli en hingst. Då skulle den fått namnet "Eucatastrophe". Nu blev det ett sto. Ett FUX sto. Vet inte om världen försöker säga mig något. Först tänkte jag använda samma namn ändå, men nu blev det i slutändan enbart "Herenya" och Hera till vardags. För er som följer...
Sorg är som att leva två olika liv. Den ena är där man försöker låtsas som allting är okej och försöker låta livet gå vidare. Det andra är där hjärtat skriker av smärta i tysthet och ingenting är okej. Jag läste någonstans att på de dagarna du saknar någon allra mest skulle man istället komma ihåg hur just den...
